Bernhard Nordh (1900 -1972) var en av Sveriges i s rklass mest lskade och l sta f rfattare under fem decennier. I ordets b sta bem rkelse var han en "folkf rfattare". Sitt stora genombrott fick han 1937 med romanen I Marsfj llets skugga. Bernhard Nordh var av statarsl kt fr n trakten av Tierp i Uppland. Han r rde sig i ungdomen ver stora omr den i Sverige s kande efter arbete. Han var politiskt radikal och stod syndikalisterna n ra. Till yrken han pr vat h r rallare, skogsarbetare, gjutare och torvarbetare. Sin f rsta novell s lde Nordh till veckopressen 1926. Sina vandrings r har f rfattaren skildrat i de sj lvbiografiska b ckerna K mpa mot det (1949) och I min gr na ungdom (1951). Nordh debuterade som romanf rfattare med Jorden r god (1936) och skrev totalt tjugosju romaner, varav ett tjugotal r norrlandsskildringar. Romanen Flickan fr n fj llbyn s ldes 1945 i sextiotusen ex p fyra veckor vilket d var svenskt bokrekord. Totalt har Nordhs romaner i Sverige tryckts i n ra tre miljoner ex. Hans b cker har versatts till sju spr k och tre har filmatiserats. Sommaren 1936 anl nde Bernhard Nordh till Marsliden och fick god kontakt med innev narna i byn. P underlag av deras ber ttelser och d tida dokument skrev han romanerna I Marsfj llets skugga (1937) och Fj llfolk (1938), som beskriver fj llbyns tillblivelse och f rsta uppodling under det sena 1800-talet. Han beskriver m ten mellan samer och nybyggare ovanf r odlingsgr nsen och betonar g rna inslag av sp nning i handlingen. Han befolkar vildmarken, ger den r st och konturfasta kroppar och unders ker den tankerymd som v xte fram mellan de m n¬ni¬skor som i mitten av 1800-talet dristigt s kte sig l ngre upp mot fj llen f r att bli nybyggare, och f en bit mark och ett liv som de kunde k nna var deras eget. Det r ett liv fullt av umb randen, av bokstavlig daglig kamp f r br df dan och livet, men nd skildrat med v rdighet och sj lvklar respekt. Bernhard Nordh har sitt s rskilda signum som f rfattare i f rm gan